Jakträtt samer
•
Om ILO
Frågetecknen gäller bland annat vilken mark som åsyftas, vilka rättigheter som medföljer och vem rättigheterna ska omfatta.
ILO
ILO-konventionen ILO skapar inga nya markrättigheter, men ställer krav på att de markrättigheter som finns skall erkännas och respekteras, samt att samernas renskötselrätt respekteras på motsvarande sätt som andra markrättigheter i Sverige. Rättigheternas omfattning måste också klarläggas. De brister som finns idag gäller den geografiska omfattningen av vinterbete, omfattningen av jakt- och fiskerätt, rätten att upplåta jakt- och fiskerätt och skyddet för renskötselrätten gentemot annan markanvändning. Konventionen ger inte samebyarna vetorätt, däremot rätt till samråd. Redan idag gäller att samebyarna är sakägare på mark där renskötselrätten gäller.
Lappskatteland
Samer har i modern historisk tid varit innehavare av så kallade lappskatteland. Att dela upp marken mellan olika familjer i samebyn var en nödvändighet för att kunna bedriva jakt, fiske och renskötsel. Att lappskattelanden utgjorde skattejord ansåg både häradsrätt och länsmyndigheter vid talets mitt. Skattejord kunde både ärvas och säljas. Under och talen förlorade samerna succe
•
Bakgrund till Girjasmålet
Frågan om för att stämma staten har debatterats vid Svenska Samernas Riksförbunds landsmöte beneath flera kalenderår (SSR existerar en intresseorganisation för rennäringen). Att detta blev just Girjas sameby som mot slut stämde staten skedde efter enstaka noggrann analys av bevisläget i olika delar från renbetesområdet. detta som framstår som en samebys rättighetskrav ska ses i ljuset av för att frågan ifall rätten mot jakt samt fiske berör alla samebyar och varenda dess medlemmar.
Varför ansågs det viktigt att stämma staten vid bättre jakt- och fiskerätt?
Svenska staten besitter i varenda tider erkänt att samerna har enstaka grundläggande korrekt till jaktverksamhet och fiske. I den första renbeteslagen uttrycktes detta som samernas rätt ”att betjäna sig av nation och en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig för sig och sina renar”. inom års renbeteslag klargjordes för att jakt- samt fiskerätten fanns förbehållen renskötande samer. vilket en resultat av detta tog lappfogdarna initiativ mot flera domstolsprocesser mot icke renskötande samer som ansågs bedriva jaktverksamhet eller fiske olovligt. Samernas jakt- samt fiskrätt plats rättsligt sett inte särskilt komplicerad samt antalet rättsprocesser som rörde själva rättigheten var få.
Under och talen blev jak
•
Girjas sameby &#x; men inte staten &#x; har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på samebyns byområde ovanför odlingsgränsen
Bakgrund
Girjas sameby bedriver renskötsel, bl.a. på ett mycket stort område ovanför den s.k. odlingsgränsen i Norrbottens län.
Rennäringslagen innebär att medlemmarna i samebyn får jaga och fiska på området. Lagen innehåller även bestämmelser om att varken samebyn eller medlemmarna i samebyn får upplåta jakt och fiske till andra. I stället är det som regel länsstyrelsen som beslutar om sådana upplåtelser. Regleringen har sett ut på i princip samma sätt sedan den första renbeteslagen kom till år
Vad målet har gällt
Den fråga som Högsta domstolen nu har avgjort är om samebyn trots lagregleringen har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske på området. Enligt samebyn är detta fallet såväl enligt rennäringslagen som på grund av sedvana eller urminnes hävd. Staten har å sin sida h&