Hur sprängde man i sala silvergruva
•
SVEA RIKES SKATTKAMMARE
&#; Små gruvhästar, Gotlands- samt Ölandsruss, användes under mark. De hissades ner tillsammans hjälp från speciella hästselar. Hästarna bodde i stall under mark och fick komma upp åtminstone numeriskt värde gånger per år.
&#; Hela familjer var sysselsatta vid gruvan. Under mark arbetade endast män, dock kvinnor, unge och äldre var verksamma med diverse sysslor ovan jord. dem ägnade sig bland annat åt sovring, alltså malmsortering, späntade långa stickor mot de bloss (facklor) liksom lyste upp gruvan, tog hand ifall hästarna mot vindor (hissverk) och körslor (transporter mot och ifrån gruvan).
&#; Det äger genom århundradena funnits hundratals olika yrkestitlar vid gruvan och hyttan. Vad sägs om: sköljpojke, slamlöpare, smältarålderman, syltbisse, uppskärare, vaskgosse, blosspäntare, bortlöpare samt mjölvaskare.
-Gruvan var enstaka farlig kontor med konstanta olyckor samt skador. Krossade tår, ömmande ryggar samt rökskador vid grund från eldningen beneath jord existerar några exempel.
&#; Ett enormt vattensystem försåg gruvan samt hyttan tillsammans med kraft. detta var enstaka större bedrift än själva gruvan samt finns mot stora delar bevarat runtom i Sala.
•
Sala silvergruva (Gruva)
Silvergruvan i Sala var i drift talet till Den utgjorde ett eget bergslag, Sala Silverbergslag eller Sala Bergslag, vilket bildades Utöver silver, har även zink och bly brutits här.
Gruvan hade framförallt tre storhetstider: under tidigt tal, talets mitt och sent tal.
Med sin stora produktion är gruvan är den viktigaste silverfyndigheten i Sverige. Silvret var länge viktigt som bland annat myntmetall.
Gruvan blev totalt mer än meter djup, och hade en längd av orter och rum på över 20 km.
Sala stad grundades av Gustav II Adolf, just på grund av gruvans belägenhet.
Man anlade även två stora vattensystem som gav gruvan och hyttan energi.
Bergsbruket sköttes av bergslaget fram till talets senare del, då Sala stad tog över ansvaret för gruvan.
Kronan ägde silvergruvan fram till Gruvan var det sista bergsregalet, Kronans rätt över rikets malmstråk.
Därefter har den ägts av bland annat Sala Silfververks AB, AB Salberget, Sala Zink AB och Avesta Jernverks AB.
About the object
•
Sala Silvergruva: Kruthuset
MuseumByggnader och arkitekturIndustri- och organisationshistoriaKulturmiljö och arkeologitaletKrutGruvaGruvarbetareSala SilvergruvaKruthuset
Författare: Birgitta Sundberger
talet
Krutsprängning testades i Sala silvergruva redan på talet. Bergmästare Grissbach var erfaren då han tjänstgjort som minörkapten inom fortifikationen och minerat åtskilligt åt den svenska armén i Gustav II Adolfs livländska och preussiska krig.
Krutsprängning testades i Sala silvergruva redan på talet. Bergmästare Grissbach var erfaren då han tjänstgjort som minörkapten inom fortifikationen och minerat åtskilligt åt den svenska armén i Gustav II Adolfs livländska och preussiska krig.
Men krutsprängningarna i Sala silvergruva föll inte väl ut, så tekniken fortgick enbart i begränsad omfattning. I stället föredrog man att fortsätta bryta berget med tillmakning, en metod då man hettar upp berget med eldar.
Under talet fortgick användandet av krut i delar av gruvan. Vid sprängning borrades hål i berget med navare (en borr med mejselskär) och slägghammare. Navaren lyftes och vreds mellan varje slag av släggan. Ett tidskrävande arbete.
Först omkring år tog dynamitspr