Vad besår benet av
•
Skelett
Skelettets uppbyggnad
Skelettet består av ben, och benet i sin tur består av benvävnad och vissa mjukdelar. Benvävnaden består från olika celler och enstaka bensubstans, samt är enstaka levande vävnad som beneath hela existensen byggs upp och bryts ner beroende på detta aktuella behovet.
Benvävnad och bensubstans
Det finns numeriskt värde typer från benvävnad, kompakt och spongiös benvävnad.
- Den kompakta benvävnaden (även kallat kortikal benvävnad) finns på översta skiktet av benet och existerar packad väldigt tätt. Denna utgör 20% av skelettets vikt.
- Den spongiösa benvävnaden (även kallat svampartad benvävnad) finns innerst inom benen samt utgör 80% av skelettets vikt. Denna är porös och förmå liknas nära en tvättsvamp i strukturen. Det existerar i den spongiösa benvävnaden som benmärgen ligger.
Benvävnadens celler finns inom tre typer:
- Osteoblaster - producerar bensubstansen
- Osteocyter - bildas från osteoblaster samt underhåller bensubstansen
- Osteoklaster - bryter ned bensubstansen
Osteocyterna ligger inneslutna i bensubstansen, medan osteoblaster och osteoklaster ligger vid benets yta. Men vilket består bensubstansen av?
Bensubstansen innehåller främst kalciumfosfat samt kollagenfibrer. Dessa har olika funktioner. Kalc
•
Hur behandlas venösa bensår?
Behandling av venösa bensår, som utgör mer än hälften av alla svårläkta sår, innefattar flera viktiga aspekter. Som behandlingsmetod är kompressionsterapi den evidensbaserade metoden som används. Korrekt diagnos, och utifrån denna, rätt behandlingsåtgärder bör ordineras för att skapa goda förutsättningar för läkning.
Förutom att läka själva såret, så behövs en behandling av orsaken till sårets uppkomst tillsättas. Därifrån så behöver patienten vara mottaglig för eventuella livsstilsförändringar för att på så sätt bidra till att minska riskerna för återkommande sår.
Om du känner osäkerhet – ta hjälp av kollegor och eventuell annan expertis för att få patienten ska få sin diagnos ställd och rätt behandling ska kunna sättas in. För att verkligen säkerställa att det rör sig om ett venöst bensår så kan man mäta ankeltryck och räkna ut ankeltrycksindex för att utesluta arteriell cirkulationsstörning, diabetes och vaskulit. Dessa värden ger även underlag för vilken typ av kompressionsbandagering som ska tillämpas. Vid utredning av venös insufficiens så kan man även utföra en venös duplex.
För bidra till ett långsiktigt- och varaktigt resultat är det
•
åromläggningar görs oftast gånger/vecka av sjuksköterska, distriktssköterska eller undersköterska med kunskap om och erfarenhet av behandling av venösa bensår.
Perifert och lokalt ödem behöver elimineras med hjälp av kompressionsbehandling för att venösa bensår ska kunna läka. Vid ödem rekommenderas också högläge av benen i vila, träning av vadmuskelpumpen genom fysisk aktivitet och rörelseträning av fotleden. I vissa fall kompletterande behandling med pumpstövel.
Om ytlig venös insufficiens, och inga individuella faktorer talar mot kirurgisk åtgärd, ska patienten utan fördröjning remitteras till kärlkirurg för utredning och behandling.
Kompression
Högelastiska eller lågelastiska bindor
Flerkomponentskompression
Behandlingsstrumpor
Kompressionsstrumpor
Reglerbar kompression
Kompression med pump
Polstervadd används för att utjämna trycket under fotknölarna, för att få till stånd en ”normal” form på benet och som skydd över utskjutande ben.
Se vårdprogram.
Högelastiska eller lågelastiska bindor
Att linda benen korrekt är komplicerat och bör alltid göras av distriktssköterska/sårsköterska. med kunskap om och erfarenhet av kompressionsbehandling. Få patie