Att vara normkritisk

Normkritiska perspektiv handlar angående att ständigt reflektera ovan vilka normativa antaganden vilket påverkar vårt professionella agerande och till lärare, särskilt våra didaktiska val. vid detta sätt förstår oss hur oss ska agera för för att skapa mer inkludering samt jämlikhet.

En vykort historik gällande normkritik liksom begrepp.

Normkritik existerar ett term som dem senaste femton åren etablerats i landet och mot viss sektion i land i norden och Norge. Internationellt finns inte detta begrepp alls. Istället talar man ifall exempelvis intersektionalitet, interkulturalitet alternativt icke förtryckande undervisning. Begreppet normkritik besitter sitt ursprung i normkritisk pedagogik och kommer alltså från resonemang knutna mot undervisning samt lärande. Begreppet uppstod runt / inom en tvärprofessionell studiecirkel var man intresserade sig till vad man då beskrev som queerpedagogik. Studiecirkelns sysselsättning drog inspiration från den amerikanske forskaren Kevin Kumashiros idéer inom hans läsning Troubling Education (). Man intresserade sig också från de resonemang som dramapedagogerna Joakim Rindå och Gunilla Edemo utvecklade avseende problemen med toleranspedagogik i metodmaterialet Någonstans går gr

•

Normkritisk pedagogik

Normkritisk pedagogik (kommer av normkritik) innebär att, i bl.a. skolan och förskolan, undvika och ifrågasätta språkliga och sociala normer som innebär att människor kategoriseras i normala och avvikande identiteter. Pedagogiken går ut på att bekämpa all slags diskriminering genom att undvika att förmedla stereotyper vad gäller könsidentitet, sexuell läggning, klass, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder. Metoden innebär att man i sångtexter, sagor, lekar och undervisning vänder på roller och kastar om hierarkier.^[1] Normkritisk pedagogik innebär att inte fokusera på dem som uppfattas som avvikare i ett sammanhang, utan att fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att dessa personer uppfattas som just avvikare och de konsekvenser som kommer av denna obalans. Därigenom utgör normkritisk pedagogik en del av det som kallas kritisk värdepedagogik.^{[källa&#;behövs]}

Toleranspedagogiken

[redigera | redigera wikitext]

Ofta när man arbetar för likabehandling och mot diskriminering är syftet att skapa förståelse, tolerans och empati för människor som blir utsatta för trakasserier, diskriminering

•

Normkritik

Normkritik är ett svenskt sociologiskt begrepp för olika metoder för att synliggöra, kritisera och förändra strukturer och sociala och språkliganormer som begränsar livet för individer som inte faller inom det som betraktas som normalt i samhället. Normkritik är en teori och en metod för att motarbeta diskriminering och exkludering.^[1]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Normkritik uppstod under inflytande av intersektionalitetsdiskussionen och boken Skola i normer () av Lena Martinsson & Eva Reimers. RFSL Ungdom hade i samarbete med Forum för levande historia gjort utbildningsmaterialet "Bryt!", vilket handlade om normer i allmänhet och heteronormer i synnerhet. Själva begreppet normkritik myntades i en tvärprofessionell studiecirkel via RFSL Ungdom i Stockholm kring , vilken bestod av pedagoger, akademiker inom genusfältet samt myndighetspersoner, och där alla var intresserade av framför allt queera perspektiv på pedagogik och lärande. Studiecirkeln läste Kevin Kumashiros (en) bok Troubling Education, i vilken Paulo Freire och dennas De förtrycktas pedagogik var mycket viktig. Parallellt med studiecirkeln utgavs boken I normens öga av stift